måndag 3 mars 2014

Mode förgår, men feminism består.

Ugandas parlament kan ju verkligen det här med att skapa rubriker och kontroversiella lagar. Inte nog med att David Bahatis antihomolag skrevs under för en vecka sedan, den 6 februari skrevs en "anti-pornografilag" (anti-phornography law) under av president Yoweri Museveni. Lagen kallas i folkmun för "mini-skirt bill" eftersom lagen förbjuder kvinnor att bära korta kjolar (allt över knäet räknas som kort), urringade toppar och andra "provokativa kläder" som uppmuntrar sexuella begär (från det andra könet får man ju då gissa) i offentliga miljöer. Detta innebär pornografi, enligt den nya lagen: According to the law, pornography means “any representation through publication, exhibition, cinematography, indecent show, information technology or by whatever means, of a person engaged in real or stimulated explicit sexual activities or any representation of the sexual parts of a person for primary sexual excitement.”- från http://www.newvision.co.ug/news/652677-uganda-bans-miniskirts-pornography.html

Det är inte bara kvinnors frihet som nu hotas i Uganda, utan också Ugandisk media. Media som publicerar "pornografiskt innehåll" kommer också straffas. Vad innebär då pornografiskt innehåll lite mer detaljerat? Så här säger lagen:
"Phornography means any cultural practice, radio or television programme, writing, publication, advertisement, broadcast, upload on internet, display, entertainment, music, dance, picture, audio or video recording, show, exhibition or any combination of the preceeding that depicts- 

(a) A person engaged in explicit sexual activities or conduct;
(b) Sexual parts of a person such as breats, thighs, buttocks or genitalia;
(c) Erotic behaviour intended to cause sexual excitement; or
(d) Any indescent act or behaviour tending to corrupt morals."

Vill ni läsa lagen i dess helhet, klicka på denna länk file:///C:/Users/Admin/Downloads/193992278-Anti-Pornography-Bill-Mini-skirt-Bill.pdf. Lagen innebär alltså att artister som ex. Beyoncé och Madonna (för att ta samma exempel som The Independent UK) inte kommer tillåtas att uppträda i Uganda. Lagen introducerades för parlamentet av ministern över etik och integritet; Simon Lokodo och parlamentet röstade för den, likt anti-gay bill, i december. Till skillnad från antihomolagen har denna lag stött på allmänt motstånd i Uganda, framförallt av kvinnliga aktivister, som påstår att den bryter mot de mänskliga rättigheterna. Vilket den också gör. Är Kinas censur på väg till Uganda? Det känns nästan lite så. Här är en video från Youtube som visar en demonstration mot "Mini-skirt bill" och Ugandiska kvinnors reaktioner: 


Det är underligt att denna lag inte har fått mer utrymme i västerländsk media tycker jag. För den äventyrar ju även yttrandefriheten. Men det är väl som med så många andra frågor som rör kvinnor, de skyfflas liksom in i ett hörn och tystas ned. Politiker är väl glada så länge de slipper att vi feminister får för stort inflytande, för dessa frågor är ju SÅ komplicerade. Världen är mycket mindre än vad vi tror. Tyvärr märkte jag att misstron mot kvinnor fortfarande är mycket stor i Uganda, och man försöker hela tiden skylla olika problem på kvinnor. Att lyssna på radio när man är där är att jättebra sätt att höra hur vissa Ugandier tycker och tänker. En dag när jag lyssnade på en radiostation diskuterade de hur kvinnor fejkar orgasm, en annan hur kvinnor tänker som är otrogna och en annan dag blev jag uppriktigt chockad över ämnet programledarna diskuterade. De frågade sig (och lyssnarna) om en ogift kvinna över 35 år skulle tillåtas att jobba i en ledande position på ett företag eller vara en parlamentsledamot med inflytande. Nej, varken programledarna eller lyssnarna tyckte att detta var lämpligt. Varför? Jo, just för hon var ogift. I Uganda "ska" kvinnor inte vara ogifta vid 35 lärde jag mig under den dagen. Då tar man inte kvinnor seriöst. Jag var så frustrerad att jag nästan ringde in till programmet för att säga min åsikt. Ugandas kvinnor är utsatta för en rad härskartekniker och i detta fall ser man tydligt hur "påförande av skuld och skam" används. Problemen skylls för det mesta på kvinnor, och problemen diskuteras utifrån männens perspektiv. "Detta handlar bara inte om min kjol är kort eller lång, problemet sitter här uppe" säger en kvinna i Youtube videon och pekar på sin hjärna. Varför låter vi bara inte världens kvinnor styra?