28 år

Idag firar Yoweri Museveni, Ugandas president, 28 år som president. Och han verkar inte ha för avsikt att gå i pension heller. Det är konstigt att han har kunnat sitta så länge, utan att folkliga protester har fått honom att abdikera. Museveni blev Ugandas president den 29 januari 1986. Detta betyder att Yoweri Museveni innehar femteplatsen som Afrikas längst sittande president (källa; Wikipedia). De två senaste valen har klassats som valfusk, enligt oppositionsledarna och den Europeiska unionen. På senare tid har hans presidentskap uppmärksammats för att inkräkta Ugandas yttrandefrihet, demokratiska- och mänskliga rättigheter och hans ekonomiska kunskaper ifrågasätts också. Ett exempel på detta är Ugandas ungdomsarbetslöshet som ligger på hela 62 %. (http://chimpreports.com/index.php/news/11683-unemployment%3A-uganda%E2%80%99s-time-bomb.html). Eftersom Uganda är ett relativt välfungerande land så tror jag att man lätt glömmer bort att det är en diktatur. Och även om det inte är Nordkorea vi pratar om så finns det vissa likheter; minskade yttrande, mänskliga- och demokratiska rättigheter, censur av media, foton på Museveni på offentliga platser och i vart och vartannat hus och fängslanden av oppositionella.

Idag läste jag detta i Sunday Monitor på Anna's Corner och blev inspirerad att skriva ett inlägg om just Musevenis 28 år av diktatur:

http://www.monitor.co.ug/News/National/Is-this-beginning-of-end-or--fresh--start-for-Gen-Museveni-/-/688334/2160130/-/bxj7ekz/-/index.html

Som ni kan läsa i artikeln anser de flesta oppositionsledare att det nu är omöjligt att få bort Museveni på ett demokratiskt sätt. Han måste bort med hjälp av befolkningen (som också har tröttnat på hans styre), och gärna i form av våldsamma protester och/eller en revolution. Mitt budskap till Ugandas befolkning i denna fråga: "May the force be with you!"

På tal om Anna's, idag upplevde vi trafikolycka nr 2. Vi satt och åt frukost när jag hörde ett konstigt ljud, en bil som körde för snabbt, och sekunden senare hade bilen kraschat in i den betongvägg som skiljer restaurangen från vägen. Det är en lustig upplevelse det där med att liksom förstå vad som ska hända. När jag hörde ljudet så tänkte jag innan "att nu kommer det hända något", vilket det också gjorde! Tydligen var det en bil som med för hög fart i kurvan fick sladd och sladdade in med bakdelen i betongväggen. Lyckligtvis blev ingen människa allvarligt skadad, varken på restaurangen eller i bilen, det värsta var kraftiga blödningar, en axel som hoppade ur led och en bruten handled. Men samtidigt vet jag inte så mycket eftersom det man ofta hör i sådana här situationer har tagit några extra varv. Personerna längst bak i bilen tog den största smällen i alla fall. Förarens förklaring till olyckan, och den för höga hastigheten, var att familjen var på väg hem från kyrkan. Undersökningar kommer göras om rattfylla också var inblandad. Liksom förra olyckstillfället, ville ödet att vi skulle leva. När vi kom till Anna's så tyckte jag att vi skulle sätta oss i sofforna men det var ganska fullt, så vi tog ett bord längst bort från platsen med sofforna. Visserligen satt det folk som klarade sig oskadda där vi egentligen ville sitta, men man vet aldrig. Är det något som jag börjat tro på mer och mer så är det ödet. Låter ju superflummigt men då får jag väl vara flumflum. Så länge det räddar livet på mig så är jag tacksam! I samband med olyckan får jag också chansen att faktiskt visa lite statistik över antalet döda i Ugandas trafik. Siffrorna är dock från 2010. Samma år omkom 2954 personer i trafikolyckor, vilket sätter Uganda på tredjeplats i listan över högst antal omkomna i trafikolyckor i Afrika. Sydafrika toppar listan och på andraplats kommer Nigeria. http://chimpreports.com/index.php/special-reports/11156-uganda-ranks-highest-in-road-accidents-since-2000.html

Idag har vi också festat loss ordentligt på ett strandparty på Lido Beach utanför Entebbe! Det kändes nästan som en high schoolfilm, ganska surrealistiskt. Folk som dansar i vattnet, ljudanläggningar i vattnet, lättklädda tjejer som går modeshow i (på?) vattnet, kameramän som filmer under dansande tjejers kjolar. Ja, ni fattar. Men kul var det! Även om vi saknade lite det som svenskar gör bäst- vår housemusik. Partyt började redan kl 10 på förmiddagen och pågår säkert för fullt. Men vi är skötsamma och lämnade festen tidigt. På dagen pågick det beachvolley, beachfotboll och en och annan danstävling. Jag tävlade och gjorde mitt bästa, men att slå tjejer som skulle få Miley Cyrus att ramla av sin rivningskula med sitt twerkande, det är inte lätt. Speciellt inte för stela Skandinaver. Fast jag fick efteråt höra att jag var bra. Skönt att jag och Miley är på samma nivå då.

Healthy breakfast hos Anna's!! Första gången med müsli & yoghurt i Uganda!! Saknar vår svenska frukostkultur, den är väldigt bra. 

Betongväggen som Gud glömde (efter olyckan). Det var alltså en rejäl smäll. 

Strandpartyt.